Precis innan sommaren blev det klart att vi på Producentbyrån beviljades återstartsmedel från Kulturrådet för att dra igång två satsningar inom fältet dans för barn och unga! Dels handlar det om kopplingen mellan oss/arrangörerna och skolan, och dels om hur vi kan hjälpa och främja ”glappet” – de dansaktörer som är på väg att etablera sig, men som fortfarande har en bit kvar. Mer info kommer, men det känns otroligt roligt att kicka igång hösten med detta!
Det som i övrigt upptar diskussionerna på kontoret just nu är såklart valet den 11 september. Som vanligt så har vi kollat igenom partiernas kulturprogram. Och det vi ser tydligare den här gången är skrivningar som handlar om den konstnärliga friheten och hur politikens roll är att säkra möjligheten för kulturen och dess utövare att verka fritt. Sedan kan detta såklart lika gärna handla om armslängds avstånd som att kulturen ska verka på den fria kommersiella marknaden.
Vi tror att det behövs ett starkt fritt kulturliv. För alla åldrar och i hela landet. Där aktörer av alla slag kan verka för att skapa och presentera konst och kultur för unga, vuxna och äldre. Men det behövs även strukturer som kan både stötta kulturen – ekonomiskt eller på andra vis – och som sedan också har möjlighet att ta emot och presentera den kultur som skapas. För konsten och kulturen måste möta människor. Det är liksom hela grejen. Det är en komplex och bitvis skör infrastruktur som vi och många med oss inom kulturbranschen verkar inom. Men det är en infrastruktur som vi måste värna, särskilt nu efter pandemin.
Det är självklart så att valet inte ska reduceras till bara en fråga, den sortens förenklingar görs det tillräckligt av i den pågående politiska debatten. Men vi hoppas ändå att vi alla tar med oss även kulturens vara eller inte vara in i vallokalen. För utan ett brett, levande och fritt kulturliv så blir Sverige ett mycket tråkigare land att leva i.
Vi ses på andra sidan!
Hälsningar
