KE#0910: Europas kreativa regioner, kultursponsring, Ipred, konstnärslöner, Metallica

Vilka tider! Vårsommar, intressanta möten som avlöser varandra och i morse har jag själv presenterat en rapport och en bok som båda känns nya i sina slag. Boken, ”Creative Business”, släpps om två veckor i Sverige men kan förbeställas av Kulturekonomis läsare eller köpas digitalt redan nu (se spalten till vänster).
// Tobias Nielsén

SAMTAL / Dominic Power om Europas kreativa regioner
ANALYS / Myter om kultursponsring
INBLICK / Bakslag för pirater
INBLICK / Rapport om konstnärers löner
NY BOK / Measuring Creativity
UTBLICK / Google börjar sälja e-böcker
SETT & HÖRT / Brysselkonferens om kreativa näringar, kreativt ledarskap, scenkonstkluster, seminarier

SAMTAL / Dominic Power om Europas kreativa regioner

Dominic Power är professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet och har i över tio års tid särskilt intresserat sig för kulturella och kreativa näringar. Nu är han aktuell, tillsammans med Tobias Nielsén, som författare till både en rapport,“Priority Sector Report: Creative and Cultural Industries”, från EU-organet the European Cluster Observatory och boken ”Creative Business: 10 lessons to help you build a business your way” som båda presenterades i morse på Handelshögskolan i Stockholm. I rapporten har de jämfört drygt 250 regioner i Europa sett till hur många som arbetar i företag inom de kulturella och kreativa näringarna och Stockholmsregionen framställs som en av de viktigaste. Vi ställde några frågor till Dominic om rapporten och boken.

Vilken region är den mest kreativa i Europa?

Det är nästan omöjligt att säga vilken region i Europa som är den mest kreativa då kreativitet finns överallt och alla europeiska kulturer har rika och varierande kreativa traditioner. Däremot är det kanske möjligt att säga vilka regioner där flest kulturella och kreativa näringar är samlade. Så det handlar mindre om vem som är mer kreativ utan snarare handlar det om att förstå varför vissa platser är bättre på att dra nytta av deras kreativa och kulturella aktiviteter.
Vad som blir synligt utifrån datan från rapporten är att Europas kulturella och kreativa näringar framför allt dras till några av de största städerna London, Paris, Milano och Amsterdam. Men om vi istället koncentrerar oss till andelen av en regions arbetsmarknad som är anställd inom de kulturella och kreativa näringarna ser vi att London fortfarande är i toppen men att Stockholm och Prag inte följer långt efter.

Läs hela intervjun med Dominic Power på Kulturekonomi.se.
Läs mer om och ladda ner rapporten från Creativebusiness.org.
För beställningar av boken, se vänsterspalten.

ANALYS / Myter om kultursponsring

Kultursponsring är ett ständigt återkommande ämne i policydiskussioner. Enligt en ny rapport från institutet för reklam- och mediestatistik utgör den svenska kultursponsringen tolv procent av den totala sponsringen till kultur, idrott och sociala/humanitära organisationer. Emma Stenström är också nyss hemkommen från ett seminarium i Norge där diskussionerna rörde just kultursponsring. Hon konstaterar att det finns en hel del myter om sponsring, bland annat att "andra" länder är så mycket bättre. Skillnaderna mellan länderna är dock marginell. Exempelvis står sponsringen i Storbritannien, som i de nordiska länderna brukar lyftas fram som ett gott exempel, för 2,5 procent av intäkterna vilket kan jämföras med Norge där siffran är 2,3 procent. Dessutom går en stor del av den norska kultursponsringen till icke-traditionella institutioner och faller på så sätt utanför statistiken. Även den svenska statistiken innehåller brister där olika former av bidrag faller utanför.

En skillnad mellan de nordiska och de anglosaxiska länderna är dock självbilden hos institutionerna. I de nordiska länderna ser kulturinstitutionerna sig som en del av det offentliga medan de i de anglosaxiska länderna ser sig själva som en del av civilsamhället. Detta gör att de nordiska institutionerna därför närmar sig marknaden snarare än civilsamhället vilket gör att de kan gå miste om stiftelsepengar.

INBLICK / Bakslag för pirater

Igår kom beslutet från hovrätten att teleoperatören Telia Sonera måste lämna ut namnet på den person som står bakom sajten www.swetorrent.com till filmbolagen som har begärt ut uppgifterna, enligt den ett år gamla Ipred-lagen. Lagen gör det möjligt för upphovsmän att civilrättsligt begära ut uppgifter från teleoperatörer som de misstänker begår upphovsrättsbrott. Telia Sonera som också förlorade i tingsrätten hävdade att EU:s datalagringsdirektiv hindrade dem från att lämna ut uppgifterna till privata aktörer men hovrätten menar nu att så inte är fallet. Huruvida Telia Sonera kommer överklaga till regeringsrätten är oklart.

– Vi måste analysera beslutet först. I dag vet vi inte om vi överklagar, säger bolagets jurist Patrik Hiselius.

I förrgår stängdes också The Pirate Bay ned. Det var internetleverantören Cyberbunker som valde att strypa sidan efter ett preliminärt domstolsbeslut i Tyskland. Bakom anmälan står några filmbolag som anmält internetleverantören till en domstol i Hamburg. I går tog dock Piratpartiet över operatörsrollen och sajten är återigen uppe.

INBLICK / Rapport om konstnärers löner

I förra veckan släppte Konstnärsnämnden en rapport om konstnärers inkomster, "Konstnärernas inkomster ur ett jämställdhetsperspektiv: Ekonomi, arbete och familjeliv". Rapporten befäster tidigare undersökningars resultat att konstnärer är högre utbildade men har en lägre lön än den genomsnittlige svensken. Undersökningar Kulturekonomi skrivit om tidigare här. Lönens medianvärde för konstnärerna år 2007 var dryga 205 000 kronor, cirka 35 000 kronor under medianvärdet hos befolkningen. Spridningen mellan olika konstområden är dock väldigt stor.

Ur ett jämställdhetsperspektiv ger rapporten ett intressant underlag även om flera slutsatser kan tyckas slå in öppna dörrar. Detta konstateras också i rapporten men Marita Flisbäck, som genomfört undersökningen, framhåller betydelsen av att belysa frågorna och att ha ett underlag att utgå ifrån för vidare undersökningar. En slutsats är att jämställdheten i lönenivån är större bland konstnärerna än i befolkningen som helhet; inom konstnärsgruppen tjänar kvinnor 90 procent av männen mot 78 procent i hela befolkningen. Intressant nog har kvinnliga konstnärer däremot en betydligt högre nettoförmögenhet jämfört med manliga konstnärer, dryga 323.000 kronor mot dryga 234.000 kronor för män. En förklaring som ges i rapporten är att kvinnor vill ha ett större "riskkapital" än män för att de ska ge sig in i yrken som innebär lång utbildning, höga studielån och en risk att sedan få en låg lön.

Andra utmärkande drag för konstnärer som rapporten uppmärksammar är att kvinnor i större utsträckning är barnlösa i förhållande till befolkningen. För män är situationen däremot den motsatta.

NY BOK / Measuring Creativity

För cirka ett år sedan anordnade Europakommissionen en konferens på temat om det är möjligt att mäta kreativitet. På konferensen deltog forskare från hela världen och redovisade sin forskning om hur kreativitet kan mätas på olika sätt och på olika nivåer, såväl på nationell, regional som individuell nivå. Senare har Europakommissionen sammanställt forskarnas konferensartiklar i en strax under 30 kapitel lång bok, Measuring Creativity: The book. Boken kan laddas ner gratis i pdf-format från hemsidan.

Boken är uppdelad i åtta sektioner som behandlar bland annat innovation och kreativitet, den kreativa klassen och entreprenörskap och öppenhet och kultur. Artiklarna innehåller olika metoddiskussioner där en del ger mer konkreta exempel i form av fallstudier och andra är mer teoretiska. Sammantaget är boken ett viktigt bidrag för att hålla sig uppdaterad om forskningsfronten om betydelsen av och vad som utgör kreativitet.

UTBLICK / Google börjar sälja e-böcker

Det har under en tid spekulerats om och i så fall när Google kommer ge sig in på e-boksmarknaden. Nu har företaget meddelat att de tänker börja sälja e-böcker direkt till konsumenter med start redan i sommar. Specifika detaljer är ännu inte offentliggjorda men affärsmodellens huvudsakliga drag är presenterade. Tanken är att konsumenter som sökt böcker via Google books kommer kunna köpa digitala versioner av boken direkt från sidan om de har ett Google-konto. Idag länkar Google vidare till bland annat Amazon och Barnes & Noble. Prissättningen kommer till skillnad från försäljning via Amazon att bestämmas av förlagen och e-boken ska kunna läsas i en webbläsare, det vill säga den kommer inte vara bunden till en särskild plattform.

För bokbranschen innebär detta att "kriget" om den framtida bokmarknaden trappas upp och de tre stora - Google, Amazon och Apple - deltar nu alla i det. På konferensen "Den digitala tryckvågen" den 6 maj talade Sara Lloyd från brittiska förlaget Pan Macmillan bland annat om konsekvenserna av de här aktörernas intåg på bokmarknaden. De är alla enorma företag som skiljer sig från traditionella bokbranschaktörer då de i huvudsak drivs av teknik och inte av litteratur. För förlagens del innebär det att de nu måste hitta strategier för hur de både konkurrerar och kan samarbeta med dessa typer av företag. Webbsändningen från konferensen med alla tal och paneldiskussioner finns nu också tillgänglig.

SETT & HÖRT / Brysselkonferens om kreativa näringar, kreativt ledarskap, scenkonstkluster, seminarier

ECCI Summit 2010
Den 22 juni hålls för tredje året i rad endagskonferensen ECCI Summit i Bryssel. ECCI står för European Cultural & Creative Industries och årets underrubrik till konferensen är "Living the Creative Economy in Europe" och diskussionerna kommer handla om hur de kulturella och kreativa näringarna ska bli en del av Agenda 2020. Målen med konferensen är bland annat att förstå vad det innebär att skapa ekonomisk framgång ur kreativitet och att hitta nya modeller för samverkan mellan institutioner, näringsliv och enskilda medborgare i frågor som rör ekonomi, utbildning och stadsutveckling.

Det finns fortfarande platser kvar för de som vill anmäla sig. Läs mer på www.ecci10.eu.

Kreativt ledarskap värderas högst

IBM har genomfört en studie där de intervjuat över 1500 personer i vd-ställning över hela världen. Den kvalitet som värderas högst för ett framgångsrikt ledarskap är att vara kreativ i ledarskapet. Undersökningen går att ladda ned här.

Seminarium om gratisjobbande

Imorgon anordnar ADA, Association for Design and Advertising, ett seminarium i Göteborg om kreatörers gratisjobbande. På seminariet kommer olika affärsmodeller diskuteras och "tyck synd om mig-snack" undvikas. Deltagare i panelen är Mattias Åkerberg, copywriter, Svante Hjertén, evenemangschef på Göteborg & Co, Richard Dore, illustratör och konstnär, Ulla-Lisa Thordén, säljtränare med specialintresse för kreatörer. Läs mer här.

Scenkonstkluster i Hjorthagen i Stockholm
Planerna för utvecklingen av området kring gasverket i Hjorthagen, Stockholm, offentliggjordes nyligen på en presskonferens. Tanken är att området ska bli ett kluster för svensk scenkonst där opera, dans, cirkus, teater och performance ska kunna korsbefruktas och skapa nya konstformer. Gasklockorna som är ritade av Ferdinand Boberg byggs om och anpassas för att inrymma scener och kommer bli ett nav i hela stadsdelen som planeras, "Norra Djurgårdsstaden". Ytterligare lokaler för studior och produktionshallar för scenkonsten kommer också byggas i anslutning till gasklockorna. Investeringen kostar 170 miljoner kronor och invigning planeras till år 2013 med en föreställning av världskände regissören Robert Leplage.

– Det känns smått historiskt när staden tillsammans med kulturlivet kan presentera en ny stor scen i Stockholm, mitt i ett område där dessutom en ny stadsdel växer fram med 30 000 invånare, säger Stockholms borgarråd Sten Nordin.

Utvärderingar av program för kreativa näringar

En grupp forskare från Queensland University of Technology, QUT, har varit ledande i de senaste decenniets policydiskussioner kring de kulturella och kreativa näringarna. På Kulturekonomi.se har vi tidigare noterat ett ökat intresse för diskussioner rörande tillbakablickar och utvärderingar av de satsningar som gjorts inom dessa sektorer. Den 10 maj hölls också ett seminarium med professor Justin O'Connor från QUT där temat för diskussionen var en kritisk utvärdering av de senaste tio årens utveckling och hur man kan gå vidare nu. Seminariet behandlar bland annat frågor som rör begreppet kreativitet och ny typ av kulturpolitik. Information om seminariet och ljudfiler kan laddas ned här.

Kultur och Näringsliv anordnar Chatwalk i Stockholm

Torsdag 27 maj håller föreningen Kultur och Näringsliv ett rörligt seminarium i Stockholm om svensk design och form och vad en designpolicy kan innebära för att skapa tillväxt. Medverkande på "chatwalken" är Sven-Olof Bodenfors, grundare av reklambyrån Forsman & Bodenfors, Zandra Ahl, formgivare, inspiratör och provokatör, Denise Persson, ordförande Formmuseets vänner och Ted Hesselbom, chef Röhsska museet.

Polarpriset till Björk och Ennio Morricone

I måndags tillkännagavs vinnarna av årets Polarpris och det var Björk och Ennio Morricone som får dela på priset. Björk som är känd och älskad för sin säregna och experimentella pop och Morrecone som framförallt känd för musiken till regissören Sergio Leones filmer. Priset som ges för en livsgärning inom musiken gör 44-årige Björk till den yngsta att motta priset i dess 21-åriga historia.

Stämning hotar tidskriften OPUS
OPUS, en musiktidskrift om klassisk musik och opera, riskerar att stämmas av Metallica. Orsaken bakom stämningen är att OPUS tryckt och marknadsfört tre olika t-shirts med texten Beethoven, Bach och Mozart i samma typsnitt som Metallicas, ACDC:s och Ironmaidens logo. Nu har OPUS blivit kontaktade av Metallicas advokater med hot om stämning på en miljon dollar om inte tröjorna med Metallicas typsnitt dras tillbaka.

– Det kan ju bli dyrt för oss att ha lekt lite med Metallicas typsnitt. En miljon dollar är mer än vad vi omsätter på ett helt år, säger Johannes Nebel, vd på OPUS.